Så förflöt en söndag. Under ett solparasoll i ösregn. Hade jag hetat Dan Andersson – ”Kolvaktarens visor” kan läsas direkt på Litteraturbankens sida – hade jag eventuellt skrivit en dikt eller två. Nu får det duga med en bild eller två.
Vid min sida i det falnande ljuset fanns Molly, som varken tyckte det var kul med blötan eller tufft att söka skydd under parasollet. Hon är en komplicerad varelse.
