Shadow of the Tomb Raider är ett supersnyggt spel, fullproppat med urtjusig grafik, massor av områden att utforska, en bra historia som bär äventyret, idel mysterier att klura ut och diverse skurkar att slåss mot. Spelet är dessutom precis lagom svårt på ”Normal”-inställningen – det vill säga, om man bortser från de tack och lov tämligen enstaka gångerna som Lara måste göra ”time runs”.
Jag verkligen, verkligen avskyr dem, mycket därför att right stick och left stick är klumpiga verktyg när lady Croft måste utföra exakta rörelser under tidspress. I annat fall störtar hon ner i stup, blir mosad av Formel 1-snabba zombietyper, finhackas av roterande knivblad, och så vidare.
Det allra värsta är när hon har klarat av en superlång rad av svårigheter och bara har en enda kvar, och plötsligt right stick/left stick inte längre hänger med och hjältinnan missar en kurva. Och kolar vippen. Det är superstressande att bära ansvaret för det.
Inte blir man lugnare av att spelet laddas om från en punkt långt bort i fjärran, och man är tvungen att börja om ända från början.
Meh.