från uppdrag till resultat
…med det här jobbet är att man med jämna mellanrum blir tipsad eller påmind om fantastiska författare och illustratörer. Tove Jansson, till exempel.
Hämtade en stor trave Mumintrollet-böcker på biblioteket idag, tog plats i gungstolen, läste de tre första volymerna av hennes samlade serier (de tycks ha publicerats i en brittisk tidning allra först), och hade extra stor behållning av ”Föreningsliv” där Muminmamman och Mumintrollet råkar bli medlemmar i Stinkis gangsterförening.
…har jag ont i baken efter att ha varit fåtölj åt grannens katt i drygt 6 timmar (det är synd om henne eftersom hon haft en traumatisk upplevelse i händerna på folk som kallar sig veterinärer)
…har jag avundats syrran som just nu befinner sig i Fjätervålens snö och 27 minusgrader
…har jag haft en identitetskris och bestämt mig för att plugga antingen hyresrätt eller fastighetsjuridik till hösten (i akt och mening att hitta ett jobb som äntligen ger mig betalt efter förtjänst; möjligheten att gå en universitetskurs i Svampkunskap lockade som allra hastigast)
…har jag pratat i telefon med en person som åt viltgryta under samtalet
…har jag fått en strålande idé som inbegriper den söta (?) pandamyran och den roliga (?) pelikanspindeln
…har jag återigen läst och tjusats av Tove Janssons ”Kometen kommer” (teckningarna och ordvändningarna är förunderliga)
…har jag läst Marcus du Sautoys ”Lär dig räkna till oändligheten”, och precis som väntat fått lite svindel
…har jag haft en bra dag på börsen
…har jag sett ”And then we danced” på SVT Play (om den georgiske dansaren Merab som gjorde mig tårögd med sin dans och sin livssituation)
Just nu ser det så ljust ut för mig på börsen att alla de pengar jag förlorade i mars nu är upphämtade med massvis av god råge. Framför allt är det Sinch som hittills har burit upp min framgångssaga. Och även Bravida har varit en trogen pålle. (Men jag är inte tillnärmelsevis så rik – än – att det är någon idé att försöka telefonbedra mig eller dylikt.)
Det är ingen idé att önska att man varit med på tåget när Oasmia gjorde en tjurrusning uppåt och att man då även förstått att hoppa av långt innan den sjönk som en sten igen. Den sortens aktier, sådana med stora minus-P/E-tal, är inget för nervösa typer som jag själv. I mitt fall får det räcka med branscher och företag som jag gissar har en framtid även utan en massa urvattnande nyemissioner.
Tidsaspekten är viktig, både när det gäller det ekonomiska tålamodet och studiet av vettiga företag. Och tyvärr är det väl inte direkt min favoritsysselsättning att ägna lediga stunder åt att studera årsrapporter och kassaflöden. I alla fall inte när man nyss har kånkat hem en trave Tove Jansson-böcker från biblioteket…