Oväntat möte

Igår lyste solen. Ändå var jag på uruselt humör. Tog en promenad i Änggården och fick mest ta mig fram off-track bland stubbar och snår för att slippa möten med alla påskfirande storsläkter som drev omkring i horder överallt. I en verklighet som gått dem heeeelt förbi. Blev på ännu sämre humör bara för det.

Vreden lättade lite när jag trampade ner i mjuk mossa som stod i direktkontakt med en kall och blöt mosse, som jag ett kort ögonblick funderade på att fälla mig själv raklång i med ansiktet före. Bara för att se vad jag skulle få se. Sen tog vuxenjaget över och jag stapplade omkring en stund på jakt efter en torr utpost, ända tills jag hamnade öga mot öga med en alligator. Då först blev jag på riktigt ordentligt gott humör igen.

Och idag ser jag krokodildjur överallt. Tyckte nyss till och med att min dator bjöd in mig till Krokodilpanelen snarare än till Kontrollpanelen.

Man ser det man vill se. Eller för att tala med Sherlock: man hittar det man letar efter.

Tröskeln

Mannen i antikvariatet såg på min hög av Richmal Crompton-titlar och sa att det är sällan han får in Bill-böcker. Vi fem och Biggles, jajamän. Men Bill? Nej, inte så ofta. Jag fick lite dåligt samvete för att jag snudd på rensade hans hyllor på Bill men ursäktade mig med att jag hade glömt hur förtjust jag varit i Bill-böckerna som liten men nu plötsligt blivit påmind om det via Göran Häggs 1001 böcker du måste läsa innan du dör.

Då sa han att han märkt att människor i hans och min ålder ofta frågar efter sådant de läst och tyckt om som barn. Inte så konstigt, tänkte jag. I den här åldern – och i dessa tider – är det nog ganska naturligt att man stannar upp på tröskeln, osäker på om man ska blicka framåt eller bakåt.

Sammantaget känns det som om jag väldigt gärna dyker ner i det litterära förflutna eller i det filmiska framtida, men att det inte är så himla frestande med det reella justnuet.

Gör för stunden gravt verklighetsflyktande djupdykningar ner i både Sherlock Holmes och Bill Browns äventyr. Tror banne mig att jag ska önska mig någon av James Herriots titlar i julklapp också, för jag älskade tv-serien, och böckerna är till och med ännu ljuvligare. Till exempel All Creatures Great and Small. Eller All Things Bright and Beautiful.

 

Viktoriansk kunskapsskatt

Den som vill veta mer om London under viktoriansk tid – läsa tidningsklipp, se fotografier, veta vilka sjukdomar som härjade, få reda på vilka ord som användes och vad de betydde, hur man roade sig, vilka lagar som gällde, och så vidare – bör omedelbart bege sig till denna adress: www.victorianlondon.org

Den inspirerande sajten drivs av Lee Jackson, och jag hittade dit tack vare Anthony Horowitz som på sin tacksida i The House of Silk även tipsar om två böcker i samma ämne: London in the 19th Century av Jerry White, samt Life in Victorian Britain av Michael Paterson.

Tyvärr verkar dessa titlar kvitta för min del. Kan inte hitta dem vare i sig GOTLIB, LIBRIS eller GUNDA så då kom de nog aldrig till Sverige när de gavs ut. Ah well, that’s life for you.