Etikett: fantasy

Glad överraskning

Har nu sett säsong 1 av fantasyserien Shadow and Bone (på Netflix), och längtar redan stort efter nästa säsong. För det kommer väl en sådan, hoppas jag…?

Vill så gärna veta hur det ska gå för den friska fläkten Alina Starkov och hennes barndomsvän Mal Oretsev, för trion Kaz, Inej och den roliga Jesper, och inte minst hur det ska gå för general Kirigan och grishorna.

Alla i serien har sin egen intresseväckande historia, och jag är inte förvånad över att det hela bygger på en bästsäljande trilogi av Leigh Bardugo. Blir tvungen att köpa/bibliotekslåna titlarna.

Note to self

Skriv upp att man som (nybörjande) aktieägare behöver ha bokmärken till bland annat Börsdata, Aktiespararna och Placera.

På Börsdata kan man söka på branscher och börsmarknader, hos Aktiespararna ges löpande företagsanalyser och hjälp med jämförelser av olika nyckeltal, och hos Placera publiceras senaste nytt i telegramform. Som några exempel.

Efter att ha suttit i några timmar nu, djupt försjunken i P/E-tal, direktavkastning och nya vd:ar, är jag så yr i mössan att jag knappt längre vet skillnaden mellan Medcap och Jetpak.

I övrigt har vi denna dag avslutat tittandet på en väldigt fin Netflix-serie vid namn Locke & Key, baserad på ett seriealbum av bland annat Joe Hill. Som även var med i en scen på sluttampen – såvida det inte var hans pappa, i så fall digitalt föryngrad – som stack fram huvudet och tyckte att de skulle åka nu.

Tronspelet

I motsats till de flesta recensenter tyckte jag att det inledande avsnittet på sista säsongen av Game of Thrones var mycket lovande. I alla fall var det mycket, mycket bättre än hela förra säsongen: Bortsett från en löjlig nakenscen så var episod 1, säsong 8 ett tämligen pampigt avsnitt med vackert foto.

I episod 2 lades allt krut på lugnet före stormen. Och en löjlig nakenscen.

I episod 3, ja, vad ska man gissa på då? Självaste stormen? Och en löjlig nakenscen.

Senaste favoriterna

”Collateral” med Carey Mulligan och ”Altered Carbon” med Joel Kinnaman.

Collateral is about a no nonsense detective (Mulligan) who starts investigating the death of a pizza delivery man and ends up grappling with spies and criminals operating on an international level.

Altered Carbon is about a prisoner (Kinnaman) who is brought out of a 250 year long nap in order to investigate the death of a man who stands for everything he once fought to end.

I övrigt har jag burit omkring på en pensel den senaste veckan utan att veta varför. Där har den legat, i ryggsäcken, varje gång jag öppnat för att fiska upp en bok, mina nycklar, mina gymdojor, mina glasspengar, etc, etc.
Varje gång jag sett penseln har jag tänkt att jag ska lyfta ut den så fort jag kommit hem. Och varje gång jag kommit hem har det fallit ur medvetandet.
Men en pensel kanske kan vara bra att ha med sig. Ungefär som en schweizisk armékniv, fast bättre. För int’ fan finns det nåt penselverktyg i den schweiziska armékniv som jag äger i alla fall. Även om det gjort det så hade det kvittat eftersom jag alltid glömmer min schweiziska armékniv hemma i skrivbordslådan. Hver gang.

Mr. Cohab to the rescue!

Only a week ago, I was feeling sullen about my inability to find someone to fill J.K. Rowling’s fantasy shoes (since I’ve read her Harry Potter series about a billion times already). But as soon as Mr. Cohab noticed my sloping shoulders and saggy walk he disappeared into his study and reappeared two seconds later with two hefty books in his hands. And by hefty I mean really, really hefty. Really.

They were two novels by Justin Cronin: The Passage and The Twelve. (I have since learned that there is a third one, The City of Mirrors, on which I have yet to lay my greedy little paws.) And what can I say? So far, I’m only halfway through The Passage (Flickan från ingenstans, beautifully translated by Jimmy Hofsö), but my mind is already totally blown away.

Good grief, the author really knows how to write a gripping story! On the surface it’s about a young girl who isn’t quite like the rest of us, but on a deeper level it’s about what the rest of us are like.

It’s brilliant!

And Mr. Cohab remains a mysterious angel who keeps saving the day.