från uppdrag till resultat
Bland de läckraste blombilder jag tagit på sistone:
Önskar att jag visste vad det är för en växt som stod i en utomhusurna och såg lite oansenlig ut ända tills den fastnade på bild.
Tillägg: Efter ännu ej avslutade efterforskningar lutar det åt att blomman jag fotograferat tillhör arten gyllenlack. I så fall har jag nu lärt mig ett nytt blomnamn.
Den som är svag för blommors färgprakt får sitt lystmäte även under hösten när träd och snår klär upp sig som inför en sista fest. Men vem äter flugsvamp?
Har i alla år trott att jag enbart var besvärad av snäckor och sniglar, men plötsligt en dag började jag titta på dem med hjälp av kameran. Och då började jag också upptäcka att de kan vara förtrollande såväl som knäppa och knasiga. Och hotfulla (skulle man kanske kunna läsa in när man ser en mördarsnigel som höjer på huvudet och spänner sina tentakelögon i en).
* Det finns ekorrar i Arktis men inte i Australien. Den i Arktis är det enda däggdjur som klarar minusgrader under vinterdvala.
(Källa: https://www.thefactsite.com/fun-squirrel-facts)
* Flygekorrar lyser i mörkret, i en färg som beskrivs som ”nästan neonrosa”. Detta har man kunnat se i ultraviolett ljus, men man vet inte varför de lyser.
(Källa: https://wildlifeinformer.com/facts-about-flying-squirrels/)
* Av ca 265 olika arter av ekorrar är afrikansk dvärgekorre (Myosciurus pumilio så liten att den bara har en kroppslängd på ca 6 cm (har hittat uppgifter om 10 cm, men då är eventuellt svanslängden inräknad) och en svanslängd på ca 7 cm. Den indiska jätteekorren (Ratufa indica), kan ha en kroppslängd på upp till 45 cm och en svanslängd på upp till 40 cm.
(Källa: https://onekindplanet.org/animal/squirrel/; https://sv.wikipedia.org/wiki/Indisk_j%C3%A4tteekorre; https://sv.wikipedia.org/wiki/Afrikansk_dv%C3%A4rgekorre)