Passade på när gårdsfolket var borta att låna deras lella hobbyhus för att gravera gårdsdjur på lyktglas. Det är inte så lite trixigt när glaset är runt, men övning ger färdighet. Hoppas jag.
Glasdammet yrde i alla fall så mycket att jag glittrade som en gran i decembergstugan långt innan jag var färdig. Kanske andades jag in en del också. Men jag är ändå rätt less på världen just nu, så who cares liksom?
Om det inte syns, så är det i tur och ordning en bordercollie, ett får och en ko, med ett värmeljus i mitten.
Ja jädrar i min Dremel.
