Etikett: covid-19

Onödigt deppigt

Borde antagligen inte falla till föga för förstämningen, men jag väljer ändå att skriva en liten minnesanteckning åt mitt framtida jag – om det nu finns ett sådant:
När man på SVT:s Västsida läser att en personalfest med 400 deltagare för två veckor sedan ledde till att 30 personer några dagar senare började insjukna i covid-19 så är det illa nog. Värre blir det när man läser att det handlade om personal från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Och allra värst blir det när man läser att festen hölls i samband med föreläsningar om … trumvirvel … covid-19.

Vem ska egentligen kunna avkrävas en förståelse för allvaret i pandemin när inte ens de som har stått upp till öronen i allvaret förstår allvaret?

Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/manga-covidsmittade-efter-personalfest-pa-sahgrenska

Tacksam

…över att det blir en första covid-spruta redan på torsdag. Trodde aldrig att det skulle kunna gå så här fort, vare sig med smittspridningen och mutationerna eller med framtagningen av verksamma vaccin. Inte heller trodde jag att man i min åldersgrupp skulle kunna komma ifråga för en första skyddande spruta förrän till hösten/vintern.

När mänskligheten lyckas med den här typen av teknologiska och biomedicinska underverk borde den väl lätt som en stekpanneplätt kunna fixa att mäkla fred på jorden också? Det borde vara lättare att släcka alla oroshärdar världen runt med hjälp av rättvisa för alla än att i hypertempo forska fram, framställa och distribuera miljardtals doser vaccin mot en pandemi på endast ett år.

Come on, humanity! You can do this!

Föregå med [gott/dåligt] exempel?

Vet med säkerhet att jag inte är den enda som känt sig alltmer tyngd under de senaste 11-12 månaderna.

Demoraliserande är det då att diverse politiker, ministrar, generaldirektörer och sjukhuschefer undantar sig själva från alla allvarstyngda rekommendationer att avstå från onödiga butiksbesök (typ mellandagsrea), mötesplatser av olika slag (till och med bibliotekens viktiga informationskällor och fristäder har passat på att bomma igen), motion på gym och andra anläggningar, sociala aktiviteter, resor, och så vidare.

När man förväntar sig att andra ska göra sådant som man själv inte behöver – eller vill – göra är det nästan som om man tycker att man står över andra, att man är mycket mer värd än vad andra är. Och då har man väl per automatik bevisat motsatsen?