Etikett: Belinda Bauer

I bokhögens utkorg

Förkylningar med feber och bihåleproblem har den lilla fördelen att man hinner läsa lite mer än vanligt, utslagen som man är bland kuddar och filtar, varma termosar och allehanda tinkturer placerade i en gloria runt huvudgärden.

Har bland annat hunnit med…

  • Dark Side av Belinda Bauer. I centrum för handlingen står landsortspolisen Jonas med Exmoor som sitt arbetsfält där han tampas med besvärliga problem av både personlig och yrkesmässig natur – vilket sliter hårt på honom.
  • The ABC Murders av Agatha Christie. Detta är ett Hercule Poirot-äventyr där Christie låter den skarpsinniga belgaren ge sig ut på jakt efter en mördare vars allt större hög av offer inte tycks ha någonting gemensamt med varandra. Eller har de det…? Författaren skruvar till det på sedvanligt psykologiskt övertygande vis – vilken brottsligt klyftig hjärna hon hade.
  • Loranga, Loranga av Barbro Lindgren. Hade ingen riktig koll på Loranga, Masarin och Dartanjang förut, men nu vet jag att det är tokroligheter staplade på varandra i en strid ström utan någon direkt tråd eller målgång.
  • Den vita kameleonten av Petter Lidbeck. En bok i författarens serie Tre tjejer där huvudpersonen Pella och hennes bästa vänner, tvillingarna Siri och Tyra löser mysterier och avslöjar brottslingar. I den här boken är det mordet på en journalist som leder ut de tre vännerna på ett actionladdat äventyr, uppblandat med mycket humor.
  • Det vita huset av Petter Lidbeck. Handlar om en pojke som av några äldre skolkamrater luras att begå ett brott. Till en början tycks det hela vara en bagatell, men så småningom blir saker och ting så trassliga att det hela blir en fråga om liv eller död. En historia där det mänskligt beteendets alla vindlingar står i fokus snarare än den yttre handlingen.
  • Moriarty av Anthony Horowitz. En avknoppning av sir Arthur Conan Doyles böcker om Sherlock Holmes. Boken tar sin början direkt efter att Sherlock Holmes och Moriarty dött vid Reichenbachfallet. Handlingen berättas i jag-form av en Pinkertonagent som jagar en amerikansk brottsling vilken enligt alla uppgifter planerar att utöka sitt kriminella nätverk och förlägga en del av sina aktiviteter i Europa.

Rubbernecker

Nu har jag läst min andra roman av Belinda Bauer. Den första var Blacklands (och är fortfarande den jag föredrar), och den andra är Rubbernecker som handlar om Patrick Fort, en ung man med en form av autism som gör att han inte uppfattar sin pappas plötsliga död i en smitningsolycka på samma sätt som omgivningen gör.

Efter att ha grunnat några år på saken blir han kvotantagen till en biomedicinsk utbildning där eleverna under 24 veckor dissekerar en och samma balsamerade människokropp. Detta ger Patrick gott om tid att upptäcka att något inte står rätt till på den vetenskapliga institutionen, något som ställer till med farliga problem för honom och, i förlängningen, även för hans mamma.

Förutom Patrick är det några andra personer som får komma till tals och ge sin syn på händelseförloppet. Ibland dyker de upp ur bihandlingen med sina personliga perspektiv mest för att kunna förklara varför Patrick kommer olika ledtrådar på spåren. Sedan försvinner de igen. Ibland lutar det åt att de blir till karikatyrer.

Det är ganska enkelt att redan vid första mötet med mördaren förstå att detta är just mördaren, och troligen har Bauer medvetet valt att satsa på ett sorts Columbo-upplägg (fast med en Aspergerdiagnosticerad Sherlock Holmes-Saga Norén-Christopher Francis Boone-figur i huvudrollen istället för en charmig liten kuf med skrynklig överrock, emaljöga och cigarr): det intresseväckande i berättelsen ska vara hur huvudpersonen går till väga för att lista ut och bevisa mördarens identitet.

Romanens tema verkar vara instängdhet i olika former (fysiska, mentala, socioekonomiska, religiösa, etc): Patrick är inlåst i sin bristande sociala kompetens, hans mamma är inlåst i sitt föräldraansvar, patienten som då och då pratar i jag-form är inlåst i sin egen kropp, mördaren är inlåst i sitt tvivel, den utredande polismannen är inlåst i sina svikna drömmar, och så vidare. Det låter sorgligt, men samtidigt är det dessa poster på figurernas minuskonton som driver handlingen framåt och förändrar deras liv.