En väns katt checkade in här i fredags och checkade ut idag, söndag, och jag saknar henne enormt mycket. Nyfiken och klättrig och kelig och krukväxtvältande och grönögd och fiskälskande och med de sötaste små tassar man kan tänka sig. Hon är tydligen en ”skeppskatt” med den femte tån intill de andra så att hon teoretiskt skulle stå stadigt på böljan den blå. Hon var i alla fall ganska intresserad av spolande vatten. Dessutom spelade hon piano då och då utan problem. Undrar om hon inte slog an några strängar på gitarren i natt också…
Missan, come back!
Emmett tog ett tjusigt foto på henne, men i väntan på att han ska skicka det till mig får jag nöja mig med min kom-ihåg-bild på whiteboardtavlan inför besöket. Det finns inga likheter whatsoever mellan fiktionen och verkligheten!
