När jag denna dag hjälpte till med stängsel i en hästhage fann jag mig mer intresserad av att gulla med denna häst än av att skruva ur gamla isolatorer. Den godmodiga f.d. travaren hängde efter mig runt hela hagen för att jag skulle klia honom på halsen medan han satte hakan mot min skult och lutade huvudet på mig.
Det var obeskrivligt underbart att bara få stå där och lyssna och uppleva. Hamnade i en annan dimension. Får rätt mycket samma känsla när vi ”lånar” grannens katt, som enkelt kan parkera i ens knä i 5-6 timmar bara för att få bli kliad och placerad i universums mitt. Det vill säga, jag förstår att dessa djur inte bryr sig om en annat än som en pälskliare – men det gör mig inget. Tvärtom. Det är skönt att veta att man inget betyder för dem när man väl har rundat hörnet.
