…försöker dra sitt strå till stacken för att hålla ekonomin (och kanske en och annan humla) levande genom att köpa blommor och jord och fröer utan att bry sig om prislappen. Har ett minne av att kassapersonalen bakom sina plexiglas mumlade nåt om tusen kronor hit och tusen kronor dit. Det är bra. Köpte till och med lite kläder i hopp om soliga dagar framöver.
Och javisst. Det har varit väldigt soligt hela dagen idag, söndag, och dessutom så varmt att många var ute och gick i kortärmat. Så långt gick inte jag. Men ändock tillräckligt långt för att plötsligt finna skogsvägen blockerad av en otroligt högdragen älg.
Efter ca tjugo minuters velande fram och tillbaka (inklusive falsksång i ett patetiskt försök att skrämma bort skogens drottning) kom jag fram till att om man nu ändå ska dö så småningom så kan man lika gärna göra det just nu, när man faktiskt vet vad som väntar. Därföre tog jag ett djupt andetag och började småjogga förbi den mäktiga varelsen, som hunnit lägga sig ner några meter från stigen. Parkerad inför natten kan man tro. Där låg den så och glodde magnifikt hotfullt på mig när jag skumpade förbi. Dock utan ansatser att fara upp och jaga ikapp och stampa ihjäl.
Det kanske var rätt bra. Då fick jag ju chansen att lite senare bära bort en stressad humla från asfalten och känna dess små fötter sprattla i min handflata. Gud vad jag älskar humlor!
Älgar är fina men humlor är underbara.