Var och tittade på ett hus igår i Halland som fick mig att börja drömma. Det fanns gott om plats för musikstudio, målarateljé, metallhantverk och kanske till och med för keramikarbete, och tomten (alltså husets tomt, inte dess lilla pyssling) väckte tankar på grönsaksodling och örtagård.
Allt såg mycket fint och välskött ut, och under hela bilresan hem igen såg jag framför mig hur absolut rätt det skulle vara för Emmett och mig att flytta in på stört.
Sedan skickade mäklaren det efterfrågade besiktningsprotokollet, och då blev mitt huvud äntligen en aning nedsvalkat. Det är möcke bra när säljaren själv har ordnat med besiktningsprotokoll. En expertblick på sprickor och läckage och annat som kan innebära behov av omfattande reparationer sparar tid, gråt och tandagnisslan för alla, tänker jag.
Och just nu befinner sig undertecknad i ”dra åt sig öronen”-läget.
Är det bra? Eller är det ett gyllene tillfälle som går oss ur händerna? Blott hin håle vet.