Det har tagit lång tid att gå från svårartad dipp i humöret – med utlopp i en dyster dikt – till inspelningsteknikfunderingar, sång, violingalenskaper, knepeliknåp i timtal i Flash, ytterligare teknikfunderingar (den här gången i Premiere), åtskilliga ”häng” i Emmetts dörröppning med frågan ”har du lust att kolla och säga vad du tycker?” och slutligen en färdig produkt.
I alla fall så färdig som det är lönt att göra den.
Nu går jag vidare till nya projekt, och tar alla mina nyförvärvade insikter, kunskaper och erfarenheter med mig. Som den otroligt mycket klokare person jag plötsligt har blivit.