Trots att Alicia Vikander gör en fin insats som en Lara Croft i vardande så känner jag mig lurad på själva äventyret. För mycket pappaproblem, prat i närbild, klyschiga scener med en halvgalen huvudfiende, segt dragna slutsatser, förbihasplade gåtlösningar, benbrytande kollisioner som borde ha fått hjältinnan att gå hädan redan inom de tio första minuterna, samt ett forntida mysterium som aldrig verkar ha varit något mysterium.
Som tröst måste jag genast se den första – och bästa – Tomb Raiderfilmen med Angelina Jolie. För spela spelen hinner jag inte. Dödlinorna hänger över mig som spindelnät.