När man är förkyld och har feber är saker och ting inte lika skojiga som de möjligen borde kunna vara.
Och låt mig erkänna att det med huvudet fullt av värk är en extra stor utmaning att översätta maxat snabbrappad text och få den att ligga rätt i både munnen och rytmen, samtidigt som en massa andra röster också ska vara med på ett hörn. I två minuter. Det låter inte mycket, men det är det när varje stavelse räknas. Tro mig.
En lösning inför framtida problem är kanske att redan nu ta för vana att dagligen lyssna på hiphop. Som jag gillar nästan lika mycket som dansbandsmusik.
Var hon ironisk nu? Va? Var hon det? Va?